Jag har undervisat i piano i mer än 25 år. Som ung pianist växte jag upp i en pedagogisk tradition där allt musicerande utgår från den känslomässiga kopplingen till musiken. Pedagogens uppgift i denna filosofi är att öppna dörren till musikens värld och göra den lockande för eleven.

För mig innebär detta att musiken och tekniken alltid hänger ihop. Även när jag arbetar med riktigt små barn ligger tonvikten vid att uttrycka deras tankar och känslor; tekniken är aldrig ett självändamål, utan alltid ett medel för det musikaliska uttrycket. När eleven hela tiden förstår vad tekniken syftar till så blir spelandet roligt och stimulerande. I min erfarenhet ger detta ett överlägset resultat, vare sig eleven vill bli yrkesmusiker eller njuta av ett livslångt fritidsnöje.

Varje elev är ett eget universum av tankar, drömmar och ambitioner. Det gäller därför att pedagogen hela tiden förmår hitta vad som fungerar för varje individ. Men musiken är också en chans att njuta av samvaro och lagarbete. Därför får eleverna möjlighet att spela på regelbundna elevkonserter – inte bara solo, utan också i ensemble med andra instrument eller sång. Detta ger oss en möjlighet att träffa varandra och ha en trevlig stund tillsammans.

Frågor och svar:

•  Vad är speciellt med din pedagogiska metod? I den pianotradition som jag bekänner mig till så är fokus från första stund på musiken, på känslorna och vad man vill uttrycka. Tekniken får aldrig bli ett självändamål; att klinka skalor och arpeggion utan ett musikaliskt sammanhang är inte vad musik handlar om för mig.

• Hur mycket måste man öva? Det viktigaste är inte hur mycket man övar, utan hur man övar och vad man övar på. Man bör förstås öva regelbundet, en stund varje dag, men hur länge eleven vill sitta vid pianot beror alltid på hur lustfyllt spelandet blir. Mina yngsta elever spelar kanske tjugo minuter om dagen, medan äldre elever som satsar på en musikalisk karriär övar väldigt mycket mer än så.

• Går det bra att öva på elpiano? Nej, för att kunna arbeta med det musikaliska uttrycket, för att ”säga något” med musiken, behöver man det akustiska pianots klangfärger.